Evidensbaserat

En hjälp på vägen

Arbeta evidensbaserat

Ett hett ämne just nu är att arbeta evidensbaserat. Vad innebär nu egentligen att arbeta med evidens?
Evidens innebär att det finns vetenskapliga belägg som stödjer det man gör. Men andra ord så har man forskat på området och samlat in data för att sedan sammanställa det och sedan kommit fram till en slutsats som styrker teorin bakom metoden. Oftast krävs det flera studier som går parrallet med varandra så det inte resultatet rentav är en slump. Man kallar det för randomerade studier.

Evidensbaserad praktik är något som införs inom social förvaltningar, kriminalvård  och behandlingshem.  I grova drag kan man säga att man har ett evidensbaserat sätt att införa och vidmakthålla de metoder man har eller väljer att implementera. Metoderna i sig kan vara evidensbaserade, men evidesbaserad praktik beskriver att själva utförandet och praktiseringen av metoden sköts enligt vetenskaplig grund . Socialstyrelsen har granskat missbruksvården i sverige och där kan man konstatera att bland annat 12-stegsbehandling behandling bedrivs på flera olika sätt på olika enheter. Vilket gör att en utvärdering av behandlingsresultatet kan försvåras då man i vissa fall kan jämföra äpplen med päron. Det finns för övrigt flera metoder som skulle förbättras i rätt riktning om man införde evidens i förhållningssätt och arbete.

Amning skydd mot ADHD

Forskning tyder på en eventuell extra fördel av amning som skydd mot ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder).

I en studie av forskare på Tel Aviv University Sackler Medicinska fakultet framkommer att amning kan ha en skyddande effekt mot utvecklingen av ADHD, det kan ses som en ytterligare biologisk fördel för amning.

Forskarna fann ett tydligt förbindelse mellan amning och sannolikheten för att utveckla ADHD, även om typiska riskfaktorer beaktas. Vid tre månaders ålder visade sig barn som inte var ammade  ha tre gånger större risk att få ADHD än de som hade ammas under samma period.

Studien gjordes med hjälp av intervjuer av föräldrar vars barn diagnosticerats med ADHD på  Schneiders Barn Medical Center i Israel och var i  åldern sex till tolv år. Man använde sig av ADHD gruppens syskon och en kontrollgrupp som tillsammans fick representera de tre grupperna i studien.

Föräldrarna fick svara spå ett utförligt frågebatteri rörande det första levnadsåret  där man gick igenom vikt hos barnet, föräldrarnas utbildning och framför allt hur situationen kring barnets amning såg ut.

Forskarna fann att barn med ADHD mycket lägre sannolikhet att ammas under sitt första år i livet än barnen i de andra grupperna. På tre månader hade bara 43 procent av barnen i ADHD-gruppen ammas jämfört med 69 procent av syskon gruppen och 73 procent i kontrollgruppen. Vid sex månader, hade 29 procent av ADHD-gruppen bröstmjölk, jämfört med 50 procent av syskon och 57 procent i kontrollgruppen.

Forskarna har ännu inget svar på varför amning har en inverkan på utvecklandet av ADHD det kan ha att göra med mjölken i sig men det kan även vara så att banden mellan barnet och modern stärks i amningssituationen och att det är det som påverkar barnet i en positiv riktning i  förhållande till utvecklandet av ADHD.

Detta är en viktig forskning som kommer att följas upp med fler studier framöver, själv ser jag det som ytterligare en faktor som talar för anknytningsteorin och vikten av nära relationer. Och självklart är det redan så att den här forskningen bör lyftas fram så blivande mödrar nås av resultatet av den forskningen.

Jag kommer att närvara på ett seminarium om ADHD som arrangeras av BoCare Stödboende nästa vecka och det kommer att bli intressant om den nya forskningen nått ut till seminariehållarna. Det vore intressant om denna forskning visar sig ha ett sammanhang med anknytningen mellan barnet och modern i tidigt skede, då öppnar det upp för en förstärkning av psykosocial behandling i större grad av de som drabbats av ADHD till skillnad från dagens synsätt att sträva efter en medikalisering.

Missbruksvården minskar

Det har blivit en dramatisk minskning på antalet vuxna som vårdats på institution frivilligt de senaste 10 åren. Det har skett en minskning på över 30 procent sedan början av 2000 talet. Och det har även skett en minskning av antalet tvångsplacerade på institution. Det visar den statistik som Socialstyrelsen redovisar 2012.

Samtidigt har det debatterats och riktats kritik mot missbruksvården i media den senaste tiden, framförallt efter Petzälls för tidiga död. Jag tror att det är viktigt att vi gör en tydlig gränsdragning mellan missbruksvård ur ett samhällsperspektiv och missbruksvården i sig. Man kan tycka att missbruksvårdens utförare fått sig en känga i det fallet, en känga för en vård man inte utfört. Det har öppet diskuterats om kvalitén på den svenska missbruksvården. Nu kan jag i detta fall inte tycka missbruksvården i sig kan läggas till skuld för den vård som aldrig utfördes, lika lite som jag inte kan skälla på byggföretaget som ej byggde fastigheten som aldrig var beställd eller betald. Utan ansvaret ligger på politiker, beslutsfattare och strama budgetar. Med andra ord även på oss väljare. Det är vi som samhällsmedborgare som måste rösta på att den erkänt mycket goda missbruksvård vi har i Sverige skall utföras och prioriteras och användas.

Teorin Kriminalitet som livsstil

En primär regel i teorin kriminalitet som livsstil är att kognitioner, drivkrafter, och agerande är meningsfullt relaterade. Det är fortsatt resonerat att överensstämmelsen mellan vissa tankar, motiv (drivkrafter) och beteenden är starkare i vissa sammanhang än andra. Annorlunda uttryckt så verkar det finnas en hel grupp av beteenden som korresponderar mera nära med vissa typer av tankar och drivkrafter än andra. Denna möjlighet var först utforskad av Walter och White, (1989 c), i deras text om kriminellt tänkande. Som dessa författare påpekade så är dessa utmärkande kognitiva-drivkrafter-beteenderelationer långt ifrån absoluta. Sanningen är att nästan alla av de tankar, drivkrafter och beteenden som associeras med kriminell livsstil hör ihop på ett eller annat sätt men vissa grupper är mer starkt relaterade än andra.

YouTube Preview Image

I socialt brytande av regler ingår en generell nonchalans av social normer och värderingar, värden och liknade. De tankemönster mest allierade med regelbrytande beteende är rättfärdigande och avskärmning. Rättfärdigande är inblandat i denna grupp för att den innefattar rättfärdigande av ens regelbrytande handlingar genom att hänvisa till omständigheter som är ganska orelevanta till ens egen situation. Avskärmningen spelar en stor roll i brytandet av sociala regler då det erbjuder vissa kanaler genom, vilket de kan rena sin regelbrytande beteende.

Mellanmänskligt inkräktande fångar det sätt som den livsstils kriminella kränker andra människors rättigheter. Både utvaldhet och makt orientering verkar reflektera mellanmänskligt inkräktande.; utvaldhet för att det ger en privilegierad status över andra och företrädesrätten att tillfredställa sina egna behov på bekostnad av andra och makt orienteringen för att det innebär en nedvärdering av andra för att höja sig själv. Drivkraften för makt/kontroll verkar passa bra inom dessa ramar av kriminologiska tankar och beteenden eftersom individens inkräktande beteende och hans utvaldhet och maktorienterande tankande tjänar mot att få en känsla av kontroll och makt över andra.

Självtillfredsställelse/njutningslystnad reflekterar den livsstilskriminellas ensidiga jakt av personlig njutning och brist på hänsyn för de långsiktiga negativa konsekvenserna av hans agerande. Njutningslystnaden och själviskheten som är en så stor del av den kriminella livsstilen är liknande i form till den sekundära drivkraften av upphetsning/njutning eftersom båda är koordinerade kring ett liknande tema: begäret efter omedelbar tillfredsställelse och ökad sinnesstimulation. Sentimentalitet faller också inom ramen för denna grupp eftersom det också är ett uttryck för självcentrerade tankar och oro (med andra ord så försöker han framstå som ett oskyldigt offer eller en god människa i andras ögon). Superoptimisten är ett sekundärt kognitivt drag med koppling tillnjutningslystnad/självtillfredsställelse och drivkraften upphetsning/njutning eftersom denna aspekt av livsstilskriminalitet varslar om en hög grad av självstimulation i den form att den speglar en riktigt orealistisk uppskattning av ens möjligheter att undkomma de specifika negativa konsekvenserna av en specifik kriminell handling.

Ansvarslöshet är ett mått på den livsstilskriminellas undanflykt från ansvar och olust att ta ansvar för hans handlingar och sina skyldigheter. Intellektuell lättja verkar representera den psykologiska manifestationen av dessa speciella beteende mönster; osammanhängande tankar verkar också passa inom konstellationen ansvarslöshet eftersom det stödjer motsägelser och en brist av åtagande mot en bestämd riktning av handlande. Sekundära drivkrafter närmast kopplade till denna tanke-beteende grupp är lystnad/lathet. Intellektuell lättja och osammanhängande tankar som finns i alla livsstils kriminellas tankar matar den kriminellas ansvarslösa attityd och ger även grund för brott som begås pga en känsla av girighet och lathet.

Den teoretiska betydelsen av att länka samman beteenden, tankar och drivkrafter är ganska självbevisande. Den kliniska användbarheten av denna procedur kan vara mindre klar. Vi ska undersöka ämnets relevans för en stund. Vi kan se att om vi kan matcha specifika aspekter av kriminella tankar med specifika drivkrafter och beteenden så skulle kanske vidare undersökningar av dessa samband ge oss värdefull och användbar klinisk information och specifika förövare. Därför skulle vi till exempel veta att om en individ hade en historia av allvarligt själv-lättje beteende så kan vi förvänta oss höga nivåer av sentimentalitet och superoptimism och brott motiverade mer av spänning än girighet och ilska.  Vi skulle kanske även kunna förutsäga framtida problem genom att använda dessa sammanlänkningar eftersom vi skulle kunna förvänta oss att en individ med stark maktorientering och en känsla av utvaldhet kanske tenderar att mer visa en ökad mån av inkräktande aktivitet och brott som är motiverade av önskan av att ha kontroll över andra än en individ vars tänkande är dominerat av superoptimism eller osammanhängande tankar.

Evidensbaserade metoder

Planerna går som sådana att vi tänkt att skriva lite specifikt om de evidensbaserade metoder metoder inom beroendevården. Jag vill gärna ha in förslag på vilka behandlingsmetoder ni vill att vi ska se närmare på. Vi vill gärna väva in detta i en evidensbaserad praktik och se vad det finns för forskning om varje metod. Vore trevligt om vi kunde interagera med de som ser på bloggen och att ni kunde komma med uppslag idéer och funderingar. Vi kommer att börja med att se lite närmare på KBT och 12-stegsmetoden eller den så kallade Minnesotamodellen. Så kom gärna med tips så kommer vi att blogga om det.